varning för eventuellt långt inlägg
If I could turn back time ...
Det här inlägget kommer kunna bli långt, och jag vet att ni nog egentligen inte vill läsa det. Men det är min blogg, och nu tänker jag skriva exakt hur jag mår och känner efter ett par jobbiga dagar... Jag vill dö! Skulle inte kunna tänka mig ett bättre sätt att fira nyårsafton på än på ett sjukhus efter ett misslyckat självmordsförsök, eller ännu bättre - på ett bårhus efter ett lyckat självmord... Ärligt talat ! Du har gjort mig så himla illa, och det gör faktiskt ont i hela bröstet. Jag kan inte andas normalt utan att det hugger till, jag kan inte sluta tänka på det du sagt och gjort de senaste dagarna. Jag kan inte hindra tårarna från att rinna, och jag kan tyvärr inte ta ner stjärnorna från himlen åt dig. För om jag bara kunde nå dit, hade jag plockat ner dom allihop. Att du alltid ska göra såhär, förstår du verkligen inte vad jag säger till dig när min mun är stängd? Är det så svårt att förstå alla dom där tårarna som rinner, är det så svårt att faktiskt höra vad jag egentligen säger? Självklart säger jag det jag tror du vill höra, men jag har även sagt de orden som jag vill säga, de som du faktiskt inte vill höra. Men som du ändå har fått ! På grund av att vi på något sätt rykt ihop av ett missförstånd igen. Men denna gången är det värre än tidigare! Trots att jag faktiskt pratade om EXAKT detta med dig i söndags. Så har det hänt igen! Jag är förstörd. Jag är krossad... Vet inte om det beror på beslutet du tog, eller beslutet jag kommer behöva ta när vi ses igen. Om vi ses igen?! Jag vet inte längre, jag vet inte om de fina orden jag sa till dig faktiskt stämmer eller om det var något jag hasplade ur mig i tro om att allting faktiskt skulle kunna bli bra mellan oss igen. Du ger mig förhoppningar som jag faktiskt tror och hoppas på, men varje gång så krossas dom mot marken! Aldrig har vi gjort något av det du sagt. Alltid har du lämnat mig ensam de där gångerna när du sagt att du vill vara med mig. Du vet hur jag känner angående det, för det har jag faktiskt sagt... Men om du lyssnade och förstod, eller inte, det har jag ingen aning om. Återigen sitter jag med tårarna rinnandes, med benen i kors, och med smärta i både bröst och huvud. Hur kunde detta faktiskt hända? Jag vet att det beror på mig också, jag vill inte att du ska tro att jag skyller allting på dig. Men om du bara hade förstått mig, om du bara hade frågat hur jag kände, hade det inte behövt bli såhär! Men nu är det såhär trots allt... Förlåt, förlåt att jag faktiskt inte sagt förlåt..
I didn't really mean to hurt you
I didn't wanna see you go
I know I made you cry, but baby
If I could turn back time
If I could find a way
I'd take back those words that hurt you
And you'd stay
If I could reach the stars
I'd give them all to you
Then you'd love me, love me
Like you used to do
If I could turn back time
Jag önskar bara du ångrade dig och kom hit ... För trots allt, så tror jag att jag fortfarande är lika kär i dig som jag brukade vara.